När vi gick in i 2018 så kände jag verkligen att detta skulle bli ett av mina bästa år.
Även om jag under flera år känt mig ”hel” och mått bra då barnen är friska och jag har förmånen att jobba med det jag har på mitt hjärta så har det ändå varit något som saknats.
Oavsett hur mycket bättre jag mått de senaste 6 åren jämfört med resten av mitt liv, så har jag inte riktigt vågat tro att jag kan få vara lycklig ända in i kaklet.
Något i mig har nämligen alltid tänkt att jag nog inte är värd att ha det riktigt bra, att inte få vara riktigt lycklig. Det sitter i sedan uppväxten och jag har accepterat detta som en sanning under en allt för lång tid.
Nu har jag äntligen blivit bevisad motsatsen och jag har fått och får uppleva äkta riktig lycka, (yippie) där jag är tvungen att nypa mig i armen varje dag för att förstå att detta verkligen händer mig. En dröm jag haft sedan jag var liten och läste ”Dröm dig bort med Harlekin” har slagit in.
Tänk vad lätt det är att tro att det man drömde om som liten inte kan slå in. Även om omständigheterna och förutsättningarna varit dåliga så går det att få må bra, och även om uppfyllandet av drömmen dröjer; ge inte upp. Jag själv hade tro för flera andra saker som gått i uppfyllelse men nu förstår jag att jag även är värd lycka ända in i kaklet.
Sluta inte tro och hoppas, även om du varit med om flera misslyckanden.
Du är så värdefull
Linda says
22 April 2018 at 08:48Underbart❤
Lena says
22 April 2018 at 16:23Tack fina. Hur har ni det?
Kram