Jag är så tacksam att jag kan jobba heltid idag, vilket var helt omöjligt för ett år sedan.
Men tack vare alla verktyg och hjälp jag fått under min utmattningstid, så funkar det fast på ett annat sätt än förut.

Jag kan inte stressa längre så jag behöver planera allt mycket mer. Jag går upp tidigt på morgonen för att slippa stressa, ja då slippa jag bli irriterad på barnen.
Jag springer inte till möten längre utan jag är ute i god tid.

Så för mig handlar det mycket om planering och jag planerar min vecka redan på söndag.
Inte för att jag är en kontrollfreak längre, utan nu är det för att jag ska orka med och jag gör inte allting lika ordentligt. Jag har inte lika stora krav på mig själv längre.
Förut när jag inte älskade mig själv utan drevs av att få bekräftelse i hur “duktig” jag var men det behöver jag inte längre tack och lov.
Därför tränar jag inte lika hårt längre och inte har jag tokkontroll på vad jag stoppar i mig heller även om jag fortfarande äter nyttigt. Ja min duktig flicka- prestationsångest tid höll på ta kol på mig.

Jag kan till och med acceptera att det jag inte hinner idag får jag göra imorgon, vilket var helt otänkbart förut. “Och vet du va jag gör ett väldigt bra jobb när jag väl jobbar”

Men jag behöver följa detta: Jag lägger mig tidigt på kvällarna (jag vet det är en del att offra men för mig är det ett måste, och att stanna upp, sänka axlarna och andas flera gånger om dagen, ja små konstpauser, ja jag vet att det blir som att ha ett litet handikapp.
Och det är många som kommer till mig som är stressade och vill ha hjälp men de är ofta inte beredda på att ändra saker i sitt liv. Som tillexempel att gå och lägga sig tidigt och behöva missa umgänge eller tvn eller vad det är.
Men som i mitt fall har jag inget val. och det är heller inget pris att betala längre eftersom jag mår så bra nu.

Och nu det viktigaste av allt det är mitt vilodygn som börjar fredag kväll till lördagkväll då jag inte oroar mig. Jag bara är och känner mig tacksam, detta betyder massor för min hälsa (Det tog mig dock lång tid att träna upp min hjärna “att inte oroa sig”, men det går)

Så ett tips från mig

Ställ dig frågan
Vad är viktigt i Livet?
Vad skulle jag vilja förändra?

Och du låt din hjärna vila några extra timmar per vecka den behöver de. Och försök att våga ändra på några saker eller beteenden som du själv kommer på.