Det har gjorts en ny undersökning på skolbarn om vad som får dem att bli mest motiverad i skolan. Det visade sig att det är när de får göra något som betyder något för någon annan (väldigt förenklad förklaring från mig). Visst är det coolt?

Det som får oss att må bra är inte i första hand att FÅ något även om vi gärna vill tro det, utan det är att få GE. Då kanske du tänker; ”men jag har inga pengar” men det behövs inte för omtanke och kärlek kostar inget, eller hur?

Jag märker runt omkring mig hur unga människor mår dåligt, även de som inte har något större trauma i sitt liv. Trots att de har någonstans att bo, de är älskade av några, de har mat för dagen och lite pengar på kortet.

Varför är det så?

Kan det vara så att de kanske tror att man ska vara lycklig hela tiden? Eller är det lättare att fokusera på det vi INTE har än det vi faktiskt har? Eller att vi känner efter för mycket hur vi mår? Listan på möjliga orsaker kan göras lång.

Det är nog massor av saker som spelar in men jag tänkte beröra några saker som jag tror och själv har upplevt som viktiga nycklar för att ha kommit dit jag är idag.

Det är förlåtelse och tacksamhet och att förstå att det är ok att inte vara lycklig hela tiden. Det är inte farligt att ha lite tråkigt eller att inte vara omtyckt av alla.

Tacksamheten var ingen självklarhet i mitt liv. Visst var jag tacksam att komma ifrån mitt helvete när jag var 17 år, men sedan tog livet över och jag var dessutom ett ”offer” som inte fick hjälp från samhället. Jag fick kämpa med alla negativa tankar och jag fokuserade mycket på vad jag inte hade och vad som inte funkade.

Som tur var fick jag höra talas om förlåtelse och att det går att förändra sitt sätt att tänka, och jag ville ju inte fastna som offer. Därför bestämde jag mig för att förändra mig själv. Självklart tog det tid, men idag är jag så tacksam att jag bestämde mig och valde förändring. Du kanske tänker att du inte klarar det själv, men då kan du ta hjälp av någon. Du behöver vara villig att förändras annars går det inte, för kom ihåg det är inte alla andra det är fel på.

En del säger till mig ”ja men jag är inte sådan”. Jag förstår det också, för jag växte själv upp med väldigt mycket negativt och lite kärlek mina första 17 år. Irritation, förnedring, bråk och skitsnack om andra var vardag för mig.

Kunde jag förändra mitt sätt att tänka och agera så kan du. Idag är jag tacksam och glad och kan känna lycka på riktigt.

Så till alla oss som har omständigheter som inte är perfekta runt omkring oss vill jag uppmuntra att ändå hitta något att vara tacksam för.

Till exempel att vi har mat för dagen, att vi har någon som tycker om oss, att vi kan få njuta av de vackra färger som finns ute. Detta tar vi ofta för givet.

Tacksamhet = läkedom