I dessa tider är det lätt att bli stressad över ovissheten om vad som ska hända oss, de nära och kära och alla som drabbas på ett eller annat sätt.

Min tanke idag går till de barn och vuxna som blir utsatta för sexuella övergrepp och våld i hemmet. De kan få en ännu värre situation som läget är nu om ”förövaren” känner stress och blir rädd över att exempelvis hamna i ekonomisk knipa och kanske förlora jobbet. Ilska och frustration gör att personen slår och våldtar ännu mer (jag vet själv att ju mer irriterad min förövare var desto fler övergrepp begick han). En förövare är oftast en liten, osäker och rädd person som måste ge sig på någon svagare för att känna sig bättre. Det gäller både psykiskt och fysiskt våld.

Jag vet att skolan kan vara en frizon för dessa barn och det är ett högt pris som barnen får betala om de tvingas vara hemma ännu mer. Vi och många andra jourer får ta emot fler samtal och självklart tar vi emot dessa med tacksamhet över att de vill och törs ta hjälp.

Snälla låt oss hjälpas åt i dessa tider och stötta varandra, och försök även att hitta saker att vara tacksam över dessa dagar då det är lätt att ens glädje stjäls.

Var rädd om varandra.