Ännu en fantastisk morgon, ett härligt tränings pass och ett svalt “14 Grader” bad vid bryggan innan 07.00 då jag väckte mina älskade barn………….Äldsta sonen var helt slut efter att ha hjälpt mig att klippa gräset igår för första gången, “han är 15 år sedan i fredags”….och jag tänkte……………… nä nu är det dags för honom att känna på lite hårt kropps arbete utanför Baseboll planen. Han hjälpte mig med hälften av gräs klippningen, som tar cirka 2 timmar.
Efteråt var ” han var helt slut, lade sig på studsmattan för att sedan släpa sig upp på sitt rum”………

………….Vilken skillnad tänkte jag, på när jag själv växte upp. Då jag var tvungen att hjälpa till från det jag var 2 år, (vi drev då en vägkrog Rastastugan).
…………Pappa körde alltid med oss barn, och när jag vid 12 års ålder blev själv med min pappa i vårt stora hus…..”då mina syskon flyttat” så fick jag göra allt tvätta, städa, baka, laga mat, klippa gräset ( vi hade 2000 st vinbärsbuskar) och hugga ved. All tid hemma var jobb… jobb.. jobb… så läxorna gjorde jag på bussen till skolan, för pappa tyckte inte att det var väsentligt……

Därför har jag gärna gjort det mesta för mina egna barn. Att de skulle slippa dessa sysslor och bara få vara barn “självklart gör de lite hemma” men eftersom vi bor långt ifrån där de går i skolan och tränar så skjutsar och hämtar jag dessutom, eftersom de tränar sent på kvällarna cirka 3 gånger i veckan.( men jag är såååå tacksam att de tränar)

Ja det blev ju inte bättre av att vi separerade och att barnen bott varannan vecka, så jag har nog fixat åt dem lite extra, för att jag tyckt lite synd om dem, och kanske för att jag känt lite dåligt samvete för separationen……….Men jag har jobbat på detta……..

Och med min utmattning har det varit tur att jag kunnat vila varannan vecka, (under sjukskrivningen) eftersom min kropp inte orkat annars.
Men nu har jag inte dåligt samvete längre så nu får de hjälpa till lite mera……………..

Så det jag kom fram till är att min dysfunktionella uppväxt gjort min stark på ett sätt, så att jag har/hade lättare att pressa mig själv över kanten när det känns jobbig, vilket jag märker att mina barn inte har. De har inte de där extra drivet att orka pressa sig när de gör lite ont eller när de inte känner för att TRÄNA………..

Så min reflektion är att vi som vuxit upp med en “dålig” uppväxt har egenskaper som är positiva och som vi kan använda oss av. Och använder vi dessa egenskaper på rätt sätt så kan vi gå långt………
Om inte drivet för oss för långt in i “väggen”

Så ta hjälp om du inte kan hantera drivet rätt, det gjorde jag.

Allt gott till dig denna dag, kom ihåg att det är så läkande att vara tacksam för något.