Jag ser tillbaka på förra helgen med tacksamhet och glädje, för att jag orkade med så många olika aktiviteter på en helg.

Det var ett väldigt skjutsande av min dotter till 3 fantastiska kalas. Fotbollsmatcher. Söka sommarjobb för den äldste sonen. Och allt annat som krävs för att få en trebarnsfamilj att gå runt, speciellt när jag var ensam hemma med barnen. (Detta hade inte varit något jobbigt för mig för 4 år sedan, innan utmattningen)

Och hade det varit för 6 månader sedan så hade jag inte orkat göra allt detta. Då hade jag möjligen orkat göra en sak per helg, och resten av tiden gick åt till att vila.

Så min tacksamhet är stor. När jag till och med fick inspiration att bjuda hem en familj, till denna helg. Vilket jag inte har orkat med på väldigt länge.

Ja, det som var normalt för mig innan jag blev utmattad är inte normalt längre.
Då kunde jag ha 3 bjudningar i veckan utan problem. På den tiden gick jag på högvarv konstant. Det fanns inget stopp. Allt var möjligt. Allt gick, bara jag tog i lite mer. Tills jag fyllde 40.

Nu är jag så tacksam att jag orkade med denna helg, utan att vara helt slut. Jag kände till och med glädje hela tiden.

Men det fantastiska idag är att jag kan njuta så mycket mer av livet. Jag ser saker som jag inte sett förut. Alla fantastiska blommor. Träd. Människor. Djur. Jag ser allt på ett annat sätt. Nu är mitt liv inte ett evigt jagande efter något jag borde ha gjort eller borde göra. Prestationsångesten är borta och det är så skönt.

Så du som är eller har varit utmattad, eller är på väg att bli. Kanske känner du någon? Försök då att stanna upp och försök att förstå vad det är som händer dem eller dig.

Det går att bli bra, men det tar tid.
Så du som känner någon. Försök att förstå.
Till dig som stressar, stanna upp innan du hamnar där.
Om du inte vet hur du ska stanna upp, sök gärna hjälp. Det finns.

Ha en underbar helg och njut av de dina.
Våga släpp dina bekymmer i 24timmar ”sabbat”, hjärnan mår bra av det, den får återhämtning.