Hemligheten

Går det att må bra igen, om jag tar itu med min hemlighet?
Är det inte bättre för allas skull att jag bara går vidare, ingen behöver kanske veta?
Sårar det inte mer än de helar?
Kan någon älska mig, om hemligheten kommer fram?
Är det bättre att jag mörkar för min familj och mina vänner?

Detta är några av alla frågor jag brukar få från de som varit utsatta för övergrepp.
Men du som inte varit utsatt för övergrepp kanske har någon annan ”hemlighet” som du tror att du behöver bevara? För någon annans skull?

De vanligaste är att de har bevarat sin hemlighet länge. Varför då? Många får höra från familjemedlemmar att ”sådant här pratar vi inte om”. “Tänker du förstöra livet för den eller den”? Har vi inte haft det nog jobbigt”? “Detta stannar inom familjen förstår du”.

Mitt svar på detta är: Mörka hemligheter gör inte någon människa fri. De binder bara upp dem mer och mer. Men SANNINGEN däremot hjälper oss att bli fria.
Sanningen kan vara så otroligt smärtsam, jobbig och sårande till en början. Men den är nödvändig för att kunna bli fri.

Jag vill uppmuntra dig att våga göra slut med hemligheten.
Att du vågar säga “nu räcker det” och att du väljer att ta itu med den, så att du får en chans att må bra.
Då får du en möjlighet att bryta detta sjuka som pågått i er släkt (eller vad som gäller i ditt fall) och du ger en möjlighet till dina barn att få bli en fri generation. Dom ska inte behöva bära med sig denna alldeles för tung börda, “hemligheten”.

Jag själv vet hur ont det kan göra när jag valde att göra slut med ”hemligheten”.

Men för mig är det värt allt. Jag har aldrig mått bättre och jag skäms inte för det jag gått igenom och jag behöver inte bära på lögner längre som mina barn ändå hade fått lidit av om jag valt att hålla det hemligt. Jag har gett mina barn en möjlighet att få bli en fri generation utan ”hemligheter” och mina barn är mitt största ansvarsområde.