Denna tid är speciell för mig då jag får tända ljus i mörkret, baka lussekatter och njuta av det mysiga. En tid av förväntan och hopp när det är som mörkast ute.
Jag känner glädje och tacksamhet, vilket jag inte alltid gjort. Speciellt för mina barn, men också för de nära vänner jag har, de som har funnits vid min sida i med- och motgång. Jag är så tacksam att just jag har dessa fina trofasta vänner som dessutom är på riktigt.

Men en del av mitt hjärta lider med de människor som jag samtalar med, som mår så dåligt av att inte veta hur och med vem de ska fira jul.

Samtidigt gläds jag med dem som äntligen fått möjligheten att må bra (efter många tunga år) och hittat sitt sammanhang och kan säga till mig; ”Lena jag ser fram emot julen i år” tänk vad de värmer mitt hjärta. Det blir också en bekräftelse på att det går att vända något jobbigt till något bra.

Jag uppmuntrar gärna till att våga fråga om hjälp, att våga säga ”jag är ensam, finns det någon som vill fira jul med mig” eller att helt enkelt bjuda hem någon annan som också sitter ensam. Många har dåliga erfarenheter av julen och högtider så det är ofta lättare att vara ensam än att be om hjälp.

Jag är så trött på att folk ska behöva skämmas över sin oönskade ensamhet vad det än beror på. Jag vill slå ett slag för att istället göra något annorlunda denna jul, och jag vill utmana alla er som har någon att fira jul med att bjuda hem någon som är ensam.

Det är väl det som är en del av Julens budskap.

Jag önskar er en fin 3:e advent