Skolstart och allt är på väg tillbaka in i sina vardagsrutiner. Visst är det ganska skönt med rutiner och en lite mer vanlig vardag. Vi har precis flyttat med allt vad det innebär så än är allt nytt för oss. Nu börjar dock det mesta vara på plats och jag har lyckats att ta det lite stegvis med uppackande. Några skulle nog säga att jag fortfarande har ett hyfsat högt tempo, men skulle jag mäta med mig själv hur jag var förr så går saker långsammare och idag kan jag leva med några kartonger som inte är upplockade på några dagar…

…..även om de sista kommer att tömmas idag.
Japp har man levt med prestationsångest är detta något man måste träna på.

Beteenden är något som man måste träna på. De ändrar sig inte av sig själv och ingen annan kan göra det åt en, men man kan få en kick i baken av någon och lite tips om man vill.

Förr tyckte jag om utmaningar. Nu har jag inte så mycket ork över för det, så när de kommer behöver jag sätta mig ner och prioritera och tänka på vad jag verkligen behöver göra och vad jag ska lägga energin på. Förut körde jag bara på och sov mindre. Inte bra.

Struktur och planering får mig att känna mig lugn, men att ha för många beslut (stora som små) att fatta gör mig ofta stressad. Därför har jag lärt mig att vänta tills jag har mer ork innan jag fattar dessa beslut och jag har lärt mig att ta mer hjälp av andra än att försöka göra allt själv.

Nu när jag faktiskt kan släppa, delegera och vänta med vissa saker så kommer jag på mig själv med att tänka ”Oj vad mycket lättare det blev och jag har energi kvar!”