Igår var jag med på en direktsändning på webb TV, och fick frågan:

– Märker du någon skillnad idag om vi har lättare att hantera detta svåra ämne som du jobbar med?

Första tanken var såklart Ja, med tanke på de sista dagarnas uppmärksamhet med ”älska mig för den jag är, Josefine” där det verkligen blev ett uppsving på FB och namnlistor (vilka jag skrev på) gick ut med att vi skulle bojkotta Dramaten. Jag blev också så glad när Alexander Karim, skådespelaren, uttalar sig att han ska tacka nej till jobb där dessa förövare är inblandade. Det borde naturligtvis alla ha gjort för 50år sedan, men nu är det kanske på gång. Jag hörde även en kollega till Josefin på TV som erkände att hon borde vågat och gjort mer redan -96. Bra sagt, respekt till henne.

Vad det gäller incest/sexuella övergrepp inom familjen så har det även där gått lite framåt, men det verkar fortfarande som om det är det svåraste ämnet att ta i. Under de 6 år som jag jobbat heltid med detta så är det ett fåtal som vågar berätta öppet, då de flesta fortfarande är rädda för att inte bli trodda och att bli anklagade för förtal. Rädslan finns för att vänner och familj inte ska vilja ha med dem att göra. Jag har klienter vars syskon varken tror på eller stöttar dem, men de är ändå med i ME TOO rörelsen? En del syskon vill heller inte att det ska komma ut att de har ”detta hemska” inom familjen, för då kanske de inte kan få de jobb de vill ha.
Så sjukt är det, och listan kan göras lång.

Men jag är glad att fler och fler ställer sig upp och markerar, så snälla, om du känner någon som varit utsatt visa dem att du även kan ”skälla” ut dennes förövare. Våga visa förövaren att vi vet vem de är och att de får höra det.
Jag är trött på att höra: Ja men han eller hon blev inte fälld så då har det väl inte hänt?!
Det gör i sin tur att de kan få jobba kvar inom Dramaten, polisen, som läkare och i kyrkan. Skärpning!

Snälla våga stå upp för någon utsatt som om det vore er egen son eller dotter.
Vet ni hur mycket det hade betytt för mig om någon skällt ut min pappa, bara det skulle ha varit läkande, men vad jag vet så hände det aldrig.

Vår bakgrund behöver inte påverka vår framtid, om vi får hjälp med att hantera den.

Det fantastiska nu är att det finns mer och mer hjälp.

Jag fick hjälp och idag är jag inte bara glad och hel utan även lycklig, vilket jag inte trodde kunde hända.